Jag låter old school baby som Frank och Sammy Davis
Just nu sitter jag i kö på banken, känns så otroligt oskönt när det är så varmt ute (jag tjatar ju inte lite om vädret på den här bloggen men vafan man måste njuta när man kan) igår var jag och körde gokart med några grabbar från klassen, klart värt 250 spänn. Man måste ju passa på liksom när man får chansen. Fart är verkligen en sån där naturlig kick som man sällan är med om annars. Naturliga kickar är underskattade.
Vers la lumiere
Är det bara jag som inte kan komma ihåg en vecka i april som vart såhär varm någonsin, jag ångrar att jag bara tog med mig Dr Martens kängor och 2 par jeans till Skåne, converse och shorts hade vart ganska doft idag, jaja imorrn åker jag hem till hufvudstaden igen i alla fall, det ska bli rätt skönt ändå.
Tiden tickticktickar på...
Tänk hur fort dagarna går, nuuu är min blogg öppen för allmänheten, Ebba vann dock nog lite på mängden inlägg, jajaaa, jag ska bli bättre och mindre seriös framöver med mina inlägg, ska bjuda på ett inlägg när jag och johan träffade en STOR fotbollsstjärna i veckan (även om han inte är mest känd för det kanske) med bild och allt! Visst taggar ni till? Kom tillbaka på tisdagkväll (eller onsdag om United torskar) :)
Väntat så länge på just denna dag den ger lust när den kommer
Det är verkligen en härlig dagen efter känsla på söder en dag som idag. Solen lyser och byggnaderna vid zinkensdamm som i månader verkat så fula lyser på något sätt, fan vad bra allting är ibland. Var förövrigt med på en reklambit från HTV igår, den kanske dyker upp senare trots att det inte är någon vidare vacker syn, vi får se!
Men även om ett sekel går så ska jag alltid vänta på vår tur
Så var det dags för ett nytt inlägg igen, fortsätter traditionen med att blogga rätt sällan, men den som väntar på nått gott... De senaste dagarna har vart väldigt roliga, det är så extremt skönt att det är vår och solen skiner nästan varje dag.

Bjuder på en bild från när jag hängde med några vänner i vasaparken häromdagen. Tagen av Linda Lidhäll och shoppad av Johan Andersson. See ya'll latersssss
Jag har givit dig allt och jag har ingenting kvar
Rubriken summerar verkligen helgen. Säga vad man vill om esteter men teater tär verkligen på kroppen på alla sätt och vis. Nu sitter jag här, sista föreställningen är avklarad och jag har verkligen givit allt och har ingenting kvar. Utom alla ryggdunkningar och bra jobbat, de betyder verkligen, varenda en av dom. Det känns inte så sentimentalt just nu men det känns säkert tomt när jag vaknar imorgon och inser att jag ska återvända till det vanliga livet, utan sjukhuskläder och allt därtill.
Men ja, livet går vidare och jag blickar framåt mot påsklov nästa vecka, ska bli obeskrivligt skönt. Slutligen tänkte jag dela med mig av en riktigt skön remix på Daniel Adams-Rays Gubben I Lådan av Academics http://soundcloud.com/randombastards/daniel-adams-ray-gubben-i-l Vad tycker ni? Bättre eller sämre?
It creeps up my spine and hunts me, through the madness
Har inte bloggat på sisådär en vecka, men det är lugnt, jag har knappt använt en dator på en vecka. Otroligt skönt, rekommenderar alla att pröva det någon gång iaf. Just nu är det väldigt mycket i skolan, känner hur pressen ökar ju fler dagar som går, Ågren.
Jag lovar och svär, att återkomma imorrn. Om det är er kopp té med hiphop så rekommenderar jag Mohammed Ali – Postkodsmiljonär. En riktigt tung låt att gunga till sådär på Måndagskvällen, ciao bella!